Building health knowledge online: Parents’ online information searching on congenital heart defects

Av Theres Bellander och Zoe Nikolaidou i tidskriften Literacy and numeracy studies 2017

Länk till artikeln

Den här artikeln är publicerad i en internationell tidskrift som behandlar vuxnas utbildning och lärande. Här kartläggs gravida pars och föräldrars erfarenheter av att söka information om hjärtfel på nätet. Analysen bygger dels på intervjuer med föräldrar (och blivande föräldrar) dels på specifika textsekvenser ur bloggar där föräldrar till barn med hjärtfel berättar om hur de använder internet för att söka information som kan ha relevans för barnets hjärtfel. Undersökningen visar att föräldrarna, som har målet att hitta trovärdig information som de kan grunda sina beslut och handlingar på, utvecklar en stor kompetens i att hitta och värdera information på nätet samt i att tala och skriva om sitt barns hälsa. 

För sjukvårdspersonal kan det vara intressant att ta del av den beskrivning av informationssökning på nätet som kommer fram intervjusvar och blogginlägg. Många av föräldrarna rapporterar att de söker efter kontroll i situationer där de upplever rädsla, frustration och hopplöshet. Att läsa på nätet blir ett komplement till den information som läkaren förmedlar muntligt. Att söka på internet ger viss trygghet eftersom det ger möjligheter både att dubbelkolla mot andra källor och att komplettera information som tidigare har förmedlats i konsultationssamtal. Man har också möjlighet att kommunicera med andra föräldrar med likadana upplevelser och få emotionellt stöd. Läsandet på nätet fördjupar ofta kunskaperna och det är vanligt att nya frågor uppkommer som föräldrarna senare söker svar på hos läkaren eller i andra sammanhang på nätet. 

Studien visar att aktiviteten ”att söka hälsorelaterad information på nätet” är omfattande och komplex. Föräldrarnas sökande beskrivs och diskuteras utifrån tre vägar till kunskap: 1) att söka medicinsk kunskap, 2) att söka erfarenhetsbaserad kunskap från andra föräldrar samt 3) att söka praktisk information. På nätet är gränsen mellan evidensbaserad och erfarenhetsbaserad kunskap ofta otydlig. Medicinska fakta presenteras exempelvis både på professionella webbsidor och i användargenererade bloggar och forum. Några av deltagarna i studien avfärdar icke-evidensbaserade källor som opålitliga. Andra värderar dem istället mycket högt. De upplever det som lättare att förstå och ta till sig fakta om exempelvis diagnos och behandling när informationen presenteras utifrån ett föräldraperspektiv och i relation till ett specifikt barn.