Om forskningsprojektet

Projektet Hälsolitteracitet och kunskapsbyggande i informationssamhället finansierades av Vetenskapsrådet (Utbildningsvetenskap) 2015-2017. Fem forskare från tre lärosäten medverkade:

  • Theres Bellander, Institutionen för svenska och flerspråkighet vid Stockholms universitet,
  • Anna-Malin Karlsson (projektledare), Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet, senare Institutionen för svenska och flerspråkighet vid Stockholms universitet
  • Mats Landqvist, Institutionen för kultur och lärande vid Södertörns högskola
  • Ulla Melander Marttala, Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet
  • Zoe Nikolaidou, Institutionen för kultur och lärande vid Södertörns högskola

Projektet undersökte hur gravida och föräldrar till barn med hjärtfelsdiagnos hanterar de budskap som erbjuds i samtal och texter för att utveckla kunskap som de behöver. Lärsituationen är komplex eftersom den involverar många kommunikationsformer, aktörer och perspektiv. 

När individer eller deras närstående drabbas av sjukdom vill de oftast veta vad som händer med dem och vad som kan göras för att de ska må bättre. Sjukvården tillhandahåller information via samtal med vårdpersonal och i vissa fall tipsar läkare och sköterskor om texter som rör diagnosen. I dagens samhälle söker dock patienter och anhöriga ofta information på egen hand, inte sällan på nätet, och ställs då inför uppgiften att själva tolka och värdera de budskap de möter. 

I projektet studerades hur personer upplever kommunikationen med vården, hur de söker och värderar information och hur de utvecklar kunskap om hjärtfelet. Vi är också intresserade av hur de hanterar situationen, t.ex. hur de söker stöd i andras erfarenheter m.m. Forskarna intervjuade, följde med på vårdbesök, spelade in samtal (om alla parter ville det) och analyserade texter och bilder som personerna tar del av eller själva lägger ut på exempelvis sociala medier.


Mer om projektet