Gränsöverskridande meningsskapande. Om relevansen hos begrepp som text och sakprosa för förståelsen av hälsokommunikation

Av Anna-Malin Karlsson och Mats Landqvist i tidskriften Sakprosa 2018 

Länk till artikeln

Den här studien är en del av sammanfattningen av projektet som helhet. Den är teoretisk och riktar sig framförallt till språk- och textforskare. Syftet är att utifrån projektets material, analyser och resultat problematisera etablerade begrepp och gränsdragningar inom textforskningen, men att bidra till den principiella diskussionen om hur meningsskapande och lärande sker i ett samhälle där kommunikation står i centrum. Vi använde tre av projektets kommunikationssituationer som underlag: konsultationssamtalet, forumdiskussionen och bloggen.

Resonemanget går ut på att dessa tre situationer och relationen mellan dem, utmanar en rad prototypuppfattningar om hur sakorienterad kommunikation går till. I konsultationssamtalet förmedlas professionell kunskap av läkare och sjuksköterska, på ett mestadels monologiskt sätt. Men kommunikationen är muntlig och situationsanpassad, på så sätt att framställningen – även om den är relativt hårt standardiserad – är beroende av vad som händer i rummet mellan deltagarna. I forumdiskussionen gör skriftmediet att fler kan delta, och att den som skriver måste göra sig relevant för många. Samtidigt gör den gemensamma orienteringen mot ett specifikt och avgränsat ämne att kommunikationen blir fokuserad och sakinriktad. Det faktum att deltagarna skriver utifrån sin personliga erfarenhet gör dock att expertis måste balanseras med empati. Det går också att se hur deltagare successivt skolas in i en expertroll, och går från att söka hjälp till att ge andra råd. Allt detta sker genom en jämförelsevis tät interaktion, där deltagarna bekräftar varandras. Till skillnad från detta är bloggen återigen mer monologisk, men här är det patienten (”hjärtebarnsföräldern”) som har ordet och makten över framställningen. Ramberättelsen om det egna livet och det egna barnet skapar ett övergripande sammanhang, som dock kan brytas för längre, mer pedagogiskt syftande framställningar av hjärtfelet generellt. Skribenten kan växla mellan personliga återberättelser och sakinriktade förklaringar, ofta i samma stycke.

Vi menar att det är så här kunskapsbyggande genom kommunikation går till i verkliga livet. Genom att lämna det traditionella produkt- och producentperspektivet (som också gör lekmän till just konsumenter av information) får man syn på andra logiker och kedjor. För forskningen innebär det att man kan ifrågasätta poängen i att klassificera texter efter genretillhörighet, författarroll etc., och samtal som antingen institutionella eller vardagliga. För läkare och sjuksköterskor kan helhetsperspektivet förhoppningsvis bidra till en förståelse av den egna kommunikationen som en del av något större, där alla delar har sina styrkor och begränsningar.