Blogging as a health literacy practice. Identity construction and knowledge-building in the writing of parents of children with heart defect

Av Theres Bellander, Anna-Malin Karlsson, Anna-Malin och Zoe Nikolaidou i konferensvolymen Explorations in Ethnography, Language and Communication: Capturing linguistic and cultural diversities 2018

Länk till konferensvolymen

Inom språketnografin sätts språkanvändning sätts in i ett brett sammanhang. Man brukar tala om samtalande, läsande och skrivande som delar av sociala praktiker, som ger språket funktioner och mål. Utifrån innehållet i 13 bloggar skrivna av föräldrar till barn med hjärtfel samt djupintervjuer med sex av skribenterna studerar vi bloggskrivande som ett sätt att ”kunskapa” om hjärtfel hos barn. Med utgångspunkt i en modell för analys av skrivdiskurser, dvs. föreställningar om vad skrivande är och vad det syftar till, studerar vi hur skribenterna skapar olika identiteter och därmed ger uttryck för olika slags kunskaper på sina bloggar.

 Vi urskiljer fyra typer innehåll i blogginläggen: 1) berättelser från vardagen, 2) redogörelser för medicinska fakta, 3) uppmaningar till engagemang samt 4) redogörelser för känslotillstånd. Genom att berätta om vardagliga händelser tillsammans med sitt barn ger skribenterna uttryck för en identitet som en kompetent och välinformerad förälder som har förmåga att agera relevant och ansvarsfullt i olika situationer. Genom att förklara exempelvis diagnoser och behandlingar skapar de en bild av sig själva som medicinskt pålästa, kunniga och ansvariga för sitt eget lärande. Textsekvenser som handlar om engagemang i patientföreningar eller insamlingar till forskning visar hur föräldrarna tar rollen som drivna och engagerade i ett uppdrag som sträcker sig längre än föräldraskapet och innebär en gemenskap med andra hjärtebarnsföräldrar. När skribenterna berättar om sina egna känslor växlar de mellan två motsatta identiteter: ”stark kämpe” och ”svag behövande”. På så sätt bygger de kunskap om de komplexa känslor som aktualiseras när man dels måste ta föräldraansvar, dels underkasta sig vårdens råd och åtgärder.

Bloggar har tvivelaktigt rykte inom sjukvården, eftersom den information som förmedlas inte är medicinskt säkerställd och kanske inte relevant för patienten. I artikeln visar vi dock hur bloggskrivande för vissa föräldrar fungerar som ett redskap för bearbetning av erfarenheter, fakta och känslor samt för engagemang i hjärtebarnsfrågor. Bloggens format, med möjligheten att växla mellan olika typerna av inlägg, gör det möjligt för föräldrarna att pröva och utveckla olika identiteter, och ge uttryck för och reflektera över de ibland motstridiga aspekter av föräldraskap som livet med ett hjärtsjukt barn för med sig.